Utan rubrik
Männsikor som vaggar i takt med spårvagnens gungande fram och tillbaka. Oroliga blickar som bekräftar stressen i vardagen. Vem är man och vart är man påväg? En framtid utan hopp och ett liv utan kärlek.
Vita bussar, som är på väg dit du vill eller dit du måste ta dig, syns utanför rutan. Solens strålar som skapar skuggor där ljusets väg bryts. En hand som kramar runt en söndergnagad penna. På rökta ungdomar som tror de flyger vandrar vilset runt som om bekymmer aldrig står i deras väg. Träningsbyxor som avslöjar att spårvagnen lämnar hållplatsen "almedal". Snygga bruna ben i en vältränd kropp, skymtar framför mig. Somliga är tydligen väl medvetna om att sommaren är påväg.
Jag tar min väska, går av spårvagen och tar det första steget hemmåt. Skoskaven uppenbarar sig och jag inser direkt "denna kväll kommer bli en plåga". Vad mer kan man säga?
Jag måste plugga.
Vita bussar, som är på väg dit du vill eller dit du måste ta dig, syns utanför rutan. Solens strålar som skapar skuggor där ljusets väg bryts. En hand som kramar runt en söndergnagad penna. På rökta ungdomar som tror de flyger vandrar vilset runt som om bekymmer aldrig står i deras väg. Träningsbyxor som avslöjar att spårvagnen lämnar hållplatsen "almedal". Snygga bruna ben i en vältränd kropp, skymtar framför mig. Somliga är tydligen väl medvetna om att sommaren är påväg.
Jag tar min väska, går av spårvagen och tar det första steget hemmåt. Skoskaven uppenbarar sig och jag inser direkt "denna kväll kommer bli en plåga". Vad mer kan man säga?
Jag måste plugga.
Kommentarer
Trackback