Jag förstår inte, hur lyckas man?

Mackan smakar ljuvligt, juicen glider ner i strupen, musiken är underbar och du dansar som aldrig förr, msn och Internet så mycket du inte visste att man kunde göra med dem, vilken film som helst blir intressant, du får lust att städa, du känner dig rastlös men är helt utmattad, du ringer till personer du inte pratat med på länge. Allting är underbart, fantastiskt, roligt, intressant...


Du skippar jobbet, du sover längre än vad du behöver, du säger att du ska stanna hemma men går ändå ut. Du laddar låtar inför morgondagen, du väljer att göra allting på än gång. Tiden går snabbt, den springer iväg och du inser snart att det är över. Du känner dig berusad, en klump i magen klämmer åt, du hittar på ursäkter, du ljuger, du gör allt för att dölja det men tillsist springer det ikapp dig.

Du sätter dig ner, försöker koncentrera dig, försöker att sluta, hitta en motivation. Ingenting går. Tillslut kollar du på klockan 23:00 dagen är förbi och du har inte gjort någonting vettigt. Vad hände med tiden?

Du bryter ihop, försöker kämpa för att klara det sista. Bara någon vecka kvar till lovet och ändå faller du innan mållinjen. Måste göra det sista, men hur tar man sig tid när allting annat blir så mycket mer underbart, fantastiskt, roligt och intressantare när man måste plugga?

Ursäkterna tar slut, lögnerna håller inte, klumpen blir allt större, berusningen rinner ut och trots att du flytt från pluggandet hela helgen försvinner det inte. Dags att sätta igång nu efter allt, nu när du inser att det bara blir mer och mer ju längre du väntar.

MOTIVATION TACK!?  Jag orkar inte, vill sova, drömma, vakna och bara hoppas att allting är klart. Men nä, så enkelt är det inte, tyvärr. Det man inte gör blir inte gjort, och nu... Det drabbar inte bara mig.

Ännu en natt utan sömn? Vi får väl se.


Undanflykter och helgens gång.

Snart är klockan redan fem och det jag ska göra idag är fortfarande inte gjort. Vaknad ur min skönhetssömn fem i tolv i morse då paniken i bröstet slog, FAN jag börjar om fem min! Helvete! Hade försovit mig, och jag som inte ens var ute igår? Inget annat att göra än att ringa till jobbet och säga som det är, ursäkta jag har förtsovit mig.

Valde att skippa jobbet helt idag istället, har trots allt endel att göra i skolan. Men har jag fått något gjort? Nepp. Just nu väljer jag istället att skriva blogg, innan det valde jag att se på Gossip girls (trots att jag ändå aldrig följt serien och inte kan någonting om karaktärerna i den), sen kom jenni ett självklart val före plugg och vi valde att se vänner trots att i alla fall jag behöver plugga. Sista projektet innan skolan slutar och jag har ingen energi eller motivation alls. Illa!

Min ipod tycks fungera igen, (jag har äntligen kommit på vad problemet är), det är min USB-port det är fel på. haha och jag som jämrat mig och klagat i flera månader på apple. Illa! Så just nu väljer jag att ladda den med musik istället för att ta mig i kragen och sätt igång med pluggandet som jag egentligen skulle gjort redan igår men inte fick ett piss gjort!. Jaja, terminen är snart slut i alla fall och sommarlovet står näst i kö. FINE!

Anyway, inget gjort idag och snart kommer jag sitta med en klump i magen klockan 3 på natten och inse, FAN jag måste vara klar nu.

Gårdagen var lugn, fick gjort lite hemma, skrubbade altanen och tvättade min skor men inget annat innan min sällskapssjuka sida tog över. Hatar att vara själv helt enkelt. så träffade godingarna istället :) Var ute och softade tog det lugnt och spelade lite gitarr runt en icke tänd eldstad. Sedan färden hem till mig, bakade kladdkaka och såg på film. Kollektiv hemma hos mig ;) haha :) sällskapssjuk!

Nu, tillbaka i ångesten, inget gjort. borde verkligen börja skriva något av de uppgifter jag har framför mig. Två redovisningar och en inlämning den kommande veckan. Men men det löser sig säkert! hoppas jag i alla fall. Kul att mitt betyg hänger på en av uppgifterna ;) HAHA. Kämpa! så det ska vara. Jag som till och med "tackar nej" till att jobba och tjäna pengar för att plugga och så gör jag inget ;) alltid detta samma dilemma. Allting annat är roligare!

Hoppas ni haft en fin helg allesammans!

Kort och gott men ganska ointressant.

Tillbaka till verkligheten, nuet och skolan. Man har precis lämnar helgen bakom sig men längtar redan efter nästa, bara 4 dagar kvar. Denna helgen har varit full av liv! Massa partaj, lite jobb och en hel del baksmälla (som vanligt?). Även måndagen var "helg" för mig, eller i alla fall ingen skola. Tandläkartiden hamnade såpass olämpligt så att jag inte skulle hinna komma fram innan jag skulle vara tvungen att åka igen. (självklart spelade vi vollyboll men Tvärarna också, alltid ska tandläkartiderna hamna på roliga skoldagar) efter tandläkaren intervjuv om sommarjobb och sen direkt till mitt nuvarande jobb, telefonförsäljning. Smärtfri dag, men stressig!

Skola imon och det ända jag ser framimot är att komma tillbaka till klassen, utöver det förknippar jag inte skolan med något annat än ordet "skoltrött". Jag är grovt skoltrött men nu är det inte långt kvar och jag måste hålla ut i det sista! KÄMPA IDA KÄMPA!

Natti natti mina kära läsare

JAG ORKAR INTE!

Idag är en sådan där dag som man bara vill gå och dö. En sådan där dag då det känns som om allting går åt helvetet hur du än vrider och väner på det. Det börjar redan på morgonen, man vaknar på fel sida av ett dånade tåg. FAN, inte morgon! Inga kläder vill sitta som det brukar, smiket lägger sig inte som det ska, håret är fucked up och man är försenad. Frukosten smakar illa och man får ont i magen av all stress. Grinig busschaför på en full buss med folk som stinker, man vill bara bort!

Ett nationellt matteprov i fyra timmar plågsamma timmar som går åt helvetet. Något man brukar känna sig grym i och man tabbar sig totalt! Så jävla mycket fel, så jävla svårt och man hade förväntat sig ett att få ett MVG? Dagen rullar vidare, mat orkar inte ens tänka på det man bara glufsar i sig, njuter inte en sekund trots att man egentligen brukar tycka om det som serveras.

Tiden går, gruppen har gått hem, man får inget gjort men tvingas ändå sitta kvar i skolan eftersom man varit duktig och bokat in ett utveckligssamtal just denna dagen. VARFÖR!? Fint väder, uppskattar man det? Nä, inte en sekund! Solen lyser för starkt, man tycker det är för varmt och man hatar att bli svettig. FEL JÄVLA KLÄDER!

Saker och ting läggs på hög och man orkar helt enkelt inte. Måste egentligen jobba men man ORKAR INTE! man vill gå på treornas slutproduktion men man ORKAR INTE! man vill hem men man kan inte och man ORKAR INTE! Man vill inte vara själv men vad fan är man då? Helt ENSAM i en jävla datasal! Allt är FUCKED UP!

Man är trött på skolan, på kärleken, på problem, på vädret, på en själv, på prov, på läxor, på prestation, på ångest, på denna dagen, PÅ ALLT! En fördjävlig dag!

Så vad gör man? Vad fan ska man göra? Man vet inte riktigt var eller vart man sak ta vägen allt blir ju ändå fel! Man vill supa sig redlöst berusad och bara komma bort, man vill sova och bara komma bort, man vill åka iväg och bara komma bort, man vill slå sig och bara försvina men vad gör man? INGENTING för MAN ORKAR INTE!

JÄVLA AS DAG! (låt mig komma till friheten)

Insnöat

Somliga lever och ser världen som svartvitt
min värld befinner sig i en gråskala
inget svart eller vitt, bara grått.
Från mörk till ljus, du befinner dig i den.
Allting går i vågor, inga linjer eller sträck
En andragrads ekvation är möjlig,
eller inte bara möjlig, ekvationen är livet

Vi lever i en gråskala
och du kommer aldrig kunna kliva utanför
för utanför är inte vår värld

ett hårt slag på pungen och du faller,
du vet aldrig var, när eller hur, du vet aldrig
när den sista sekunden passerar och
du väljer att gå trots att det inte är gröngubbe

Andas, andas min vän, även ett sår som läker lämnar ärr
I denna tid och nästa


Så var helgen över och vi får vända tillbaka dygnet igen.

Snart sjunger långhelgen sin sista refräng och kvällen börjar lida mot sitt slut. Ytterligare en valborg är förbi och imon börjar skolan igen. Helgen har känts ovanligt lång och redan på fredagsmorgonen deppade jag i tron om att det var söndag och därmed måndag och skola dagen efter, men en bit in på eftermiddagen insåg jag snart att helgen inte ens hade börjat. Underbar känsla!!

Valborg 2oo8, amazing! Den började som vanligt framför spegel hemma hos mig med en mascara i handen. Efter en massa stress och ett antal ombyten tog jag bussen hem till Jennifer och avslutade mitt "fix" där. Dricka, valborgsbilder, musik och nära vänner fyllde hennes vardagsrum och altan, en perfekt start på en fin Valborg! Trots det vackra men osäkra vädret drog vi oss denna gången för att gå på cortegen, men traditioner behöver en omväxling då och då. (säger jag som för fjärde gången firar valborg med samma älskade människor)

Efter ett antal drinkar och mycket trevligt umgänge började människor försvinna åt olika håll (jobbigt när vissa är 18år och inte andra). Min och jennifers väg tog oss in till stan, en snabbvändning om ytterligare en förfest hos min gamla säljcoch Petter och sen vidare till nästa kompisgäng och kön in till Hard Rock. Mycket lyckad Valborg må jag säga!!!



Helgen i övrig har varit ganska partyfylld, hemma fester är aldrig fel! (synd bara att alla prickar in samma helg, skulle vara bättre om man kunde ha en viss utspridning)

Idag, varken bakfull, trött eller med mensvärk, har jag återigen valt att jobb och tjäna pengar (man måste ju täcka helgens utgifter, vilket jag i för sig inte gjorde ;) men men, tack jennifer för att du är min bank denna månader <3 ) Nu är jag ensam, David lämnade mig för någon timma sedan. Mitt rum är stökigt, min systers present är oinslagen, altanen är fortfarande inte rengjord, matteboken ligger fortfarande i väskan och jag ska snart in i bastun. Slapp? Ibland, det måste man vara från och till ;)

När det ändå kom på tal så måste jag skriva om en sak till. Mitt rum. Jag städar ofta, Faktiskt, jag kan förstå att man inte kan tro det för det är väldigt sällan som mitt rum ser städat ut. Men saken är den att det blir stökigt trippelt så fort som det tar för mig att städ. Det räcker med att det går en dag eller två så ser det lika fördjävligt ut. Jag förstår inte alls hur det går till!! Okej jag kan erkänna att jag är väldigt bra på att slänga saker omkring mig, men ändå? Hur går det till? Jag väntar bara på att forskare ska förklara detta fenomen för mig.


Kom och gör mig sällskap i min ensamhet för snart ska jag sova.


Traditioner bryts och förändras, men inte alla. Alltid en Valborgs bild på Tre Ristade Hjärtan. (Var bara tvungen att kalla oss Tre Ristade Hjärtan även nu trots att det var fyra sedan vi gjorde det sist. Men ärret, kärleken och vad det står för kommer alltid finns kvar i så väl mitt hjärta som på min ankel)