Idodan - Ida

Kanske att du inte kommer förstå, för det är svårt att förklara när man inte ens själv riktigt fattar.
Men tänk dig livet, tänk dig livet som en sluten cirkel. Frågan är nu, finns återfödsel?

Alla är vi ett eget jag, jag är mitt jag och du är ditt jag osv. Men samtidigt, från din synvikel så skulle du säga jag är mitt jag och du ida du är ditt jag. Så med andra ord är vi alla ett mitt jag, men man blir det först när man är medveten om att man är ett jag. Så alla är vi ett jag, och hela tiden dör det jag och hela tiden föds det jag. Vilket betyder att hur vet jag att jag är i mitt jag, när du säger att du är i mitt jag om det inte är så att vi alla är mitt jag? Och hela tiden föds det mitt jag, så hur vet du att det inte är mitt jag förens du försvinner från det jag du har just nu?


Komplicerat, förvirrande och antagligt enligt er oförstående... men som jag skrev innan, jag fattar det inte riktigt själv, det är bara ibalnd som jag riktigt känner att jag förstår det. Detta trots att det är mina egna tankar och att jag då borde förstå vad jag själv menar, men jag gör inte alltid det så hur skulle du kunna förstå det när jag inte kan förklara?

I alla fall, för mig, när jag kommer på det och känner hur det känns att ha vetskapen, då mår jag bra och för stunden vet jag att döden inte är någonting att vara rädd för....

Idag har vi gjort ytterligare en sak tillsammans, denna gången väldigt spontant. Och fler ska det bli!

Första gången jag träffade dig var när jag började i Jitex, vi spelade i samma fotbollslag. Efter det har vi gjort och upplevt många saker tillsammans. Vi blev kära i samma kille, triangeldrama, vilket slutade med att vi istället dissade honom och blev vi bästa vänner. Vi åkte till Ullared, men sa till alla andra att vi hittade en utförsäljning i Varberg! HAHA. Hela påsklovet umgicks vi och efter det rullade allting bara på... for ever and ever eller vad va det vi alltid sa? Låt det gå i uppfyllelse och låt oss göra fler saker tillsammans, allting ska senare få bli nostalgi... Precis som den här!

MINNEN! Ghetto - Fjortis, En film som jag, Emme och (Jennifer) gjorde bara för att det var skoj under elevensval i åttonde klass. Så varför står Jennifer inom parantes? Jo grejen var den att hon inte ville säga att hon varit med och gjort filmen eftersom hon inte tyckte det passade sig att visa den för lärare. Idag kanske jag kan förstå henne, haha, då tyckte jag bara att hon var tråkig för hon var ju trots allt vår kamerakvinna :D men men... (Notera även att vi slängt in några bilder på blommor bara för lärarens skull ;) HAHA)
Titta, njuta och skratta hur mycket ni vill!! ÄLSKA!

Första gången jag jobbat natt idag. Speciellt faktiskt, satt och kollade på TV när jag gång på gång kom på, "just fan, jag är på jobbet". Det är lugnt och skönt, inte speciellt mycket att göra, utan du får ett par timmar för dig själv. Underbart!

Min tanke var att jag skulle kombinera dessa timmar med pluggande, så att man får något mer gjort på samma gång. Men det var alldeles för skönt att bara sitta och koppla av framför Tv, så inte blev det mycket pluggande gjort. Får ta det en annan dag, finns vilja finns tid.

Jag har försökt att börja se saker och ting från den ljusa sidan igen, allt är trots allt inte så jobbigt och tråkigt som man lätt gör det. För visst är mycket intressant, och visst tilltalar det mig, men så fort det blir ett måste blir det ett tvång och leder mest till ångest. Så nu, nytt år, ny start och nya möjligheter. Låt oss istället försöka vara positiva inför saker och ting! Okej, jag vet att jag inte kommer hålla många (kanske inte ens något) av mina rutinmässiga nyårslöften, men nog allt är bara ett försök värd all ära även om jag inte når målet.

Detta år ska bli bättre, starkare och gladare än 2008. Mycket och skilda ting har präglat och färgat år 2008, kaos, tvivel, osäkerhet, avskum, onykterhet, bristfälldhet, sorgsenhet, förluster, stress, panik och ångest, men även lycka, kärlek, trovärdighet, möjligheter, struktur, säkerhet, vänskap, förlåtelser, insikter och mycket annat! Det har varit ett händelserikt år, både till för- och nackdel, och kanske det föds någonting bra ur även det värsta. Och om inte annat ger det oss perspektiv på vardagen och på livet.

Så låt oss leva år 2009, låt oss finna det vi söker och låt oss förverkliga våra drömmar (även om vi kanske bara kommer en bit på vägen). Låt mig ta förnuftet till fång, och glädjas åt det liv jag faktiskt lever, för visst är jag innerst inne för det mesta lycklig, även om lycka har trängs undan och ibland lite för länge.

Mitt största mål inför år 2009 är att stressa ner, koppla av, dämpa min ångest och bara njuta av dagen, av livet och försöka finna mig själv, för visst finns jag där inne någonstans. Men inte behöver jag stressa upp mig än, jag är ju trots allt bara 18år har hela livet framför mig.