Idodan - Ida

Det är som om att sova vaken, du förstår ingenting, du ser ingenting, du hör ingenting du bara är. Du finns där andra ser dig, hör dig, talar till dig, känner dig, men du... du bara finns där. Som om ord skulle kunna förklara som om sång skulle kunna sjungas som om prat bara var meningslöst, du bara finns där. Allt, bortsåpolat ut i intet och ingen vet var det/du/den tog vägen.

Sorg som flyter och ett hjärta som slår, bort ut i natten kan du förstå? Glöm aldig att den hade changsen, du trodde det var bättre men fan vad mer man kan få... Glömd, gömd, hyllad, tårar, skratt och hat...

Är det nån som förstår vad jag skriver ?

Männsikor som vaggar i takt med spårvagnens gungande fram och tillbaka. Oroliga blickar som bekräftar stressen i vardagen. Vem är man och vart är man påväg? En framtid utan hopp och ett liv utan kärlek.
Vita bussar, som är på väg dit du vill eller dit du måste ta dig, syns utanför rutan. Solens strålar som skapar skuggor där ljusets väg bryts. En hand som kramar runt en söndergnagad penna. På rökta ungdomar som tror de flyger vandrar vilset runt som om bekymmer aldrig står i deras väg. Träningsbyxor som avslöjar att spårvagnen lämnar  hållplatsen "almedal". Snygga bruna ben i en vältränd kropp, skymtar framför mig. Somliga är tydligen väl medvetna om att sommaren är påväg.
Jag tar min väska, går av spårvagen och tar det första steget hemmåt. Skoskaven uppenbarar sig och jag inser direkt "denna kväll kommer bli en plåga". Vad mer kan man säga?
Jag måste plugga.

Det går inte en dag utan att man tänker tillbaka på den tid som varit... De senaste veckorna har varit kaos och det liv man haft försvinner bort till ett evigt minne... Det månaderna av lögner (en lögn om att det var underbart) är förbi. Jag har inte haft tid för mina vänner, skolan och du var min prioritering, men vad var jag?
En i mängden (jag har ju inte lärt mig av mina vänners misstag) som offrade allt för en kväll, en natt med dig. Jag hann inte med mina vänner, jag hann inte med min familj, och vad får jag tillbaka? Ett minne blott.

En vecka med CISV kunde det bli något bättre än "en perfekt tajming", ett sätt att fly från Mölndal och vardagen då tårar får mig i sömn. Ett hat (en ny känsla för mig) som skriker att jag ska hämnas, ett hjärta som slår för att jag har älskat, vänner som säger "vilket jävla svin", en hjärna som får mig att tänka "jag måste glömma". En vecka med CISV kunde det varit bättre. En underbar resa med underbara människor, gamla vänner man inte träffat på år. Nazismens tyskland som visar att vi lever i ett I-land där våra problem skiljer sig från deras, nazismens Tyskland där hat blir till handling. En resa som fick mig att tänka på annat, men nu är jag hemma igen...

Jag har tänkt och jag vet det kommer aldrig bli som förut. Du tog mycket ifrån mig, men nu när allt kommit fram... vad fick jag tillbaka? Ett sårat hjärta? Jag kan glömma, jag kan komma över, jag kan vara med andra, men du tog mycket av mig och mycket relateras till dig. Mina vänner har hjälpt mig, Jag älskar er, tack för att ni finns här för mig trots att tiden med er varit gles det senaste. Förlåt att jag inte lärt mig av era misstag som jag engång så väll känt av. Se det här som mitt första försök, jag kommer lära mig. Jag har missat mycket, jag har förlorat men nu är jag tillbaka till början. Det kommer vara svårt att glömma, det är tomt att inte längre få den närhet jag så länge längtat efter... men tiden är förbi och tillsammans med er ska jag börja om på nytt... I'm back in the game

Hur tänker vi?

Sportlovet (då det var extra pris på alla skidresor eftersom backarna såg ut som en lervälling) är för länge sedan över och den regniga vintern har gått över till en vit vår. En ovanligt tyst vår (har fåglarna dött?) som annars är sig lik med hysteriska människor som shoppar det ingen annan vill ha då rea på rean precis har börjat. Somliga, vars plånböcker är fyllda av papper, köper kläder de aldrig kommer använda medan andra sitter och tigger för att få råd till dagens första måltid. De så kallade ?tiggarna? blir allt fler och fler eftersom att Göteborg just nu är i utvecklingsstadiet - bli mer internationellt. Slut med snacket nu kommer vi till punkt.

Tiggare, en gruppering precis som om det vore en ras eller varför inte jämföra med en blomma som man kan räkna ståndare på för att veta vilken art den tillhör. Men kan inte en manlig tiggare få stånd precis som vilken man som helst? Jo, om han är upphetsad så att säga. Med det här vill jag säga tiggare eller ej du är fortfarande människa (som om inte det är en ?ras? i sig, människan påhitt då vi absolut MÅSTE trots allt ha ordning och reda på saker och ting).  

Vår ras homosapiens sapiens (översatt till människa från latin till svenska), som definitivt är den ?mäktigaste? och ?intelligentaste? av alla, har en del dilemman att reda ut. Allt ifrån ?oh my god min nagel gick sönder vad ska jag gör?? till ?oups barnen i Afrika har visst ingen mat eller vatten? ibland även ?helvete va många som dog av den där atombomben och oj vilken konsekvenser den gav? och nu bara måste jag även det aktuella dilemmat ?Herregud växthuseffekten tar över oss?.  

Tillbaka till Göteborg och dilemmat tiggare, förlåt mig, människorna som tigger. Här sitter jag och njuter av mitt söta kaffe (diabetes kvinnan inom mig vaknar nu under de yngre åren och kommer antagligen att ta livet ifrån mig så småningom, men det är det värt). Samtidigt sitter någon annan med en liknade mugg och ber om dina växelpengar (de pengar du fick tillbaka då du köpte den där tröjan du aldrig kommer att använda).  

Rättvist? En människa tigga pengar medan en annan spelar golf i en förening där medlemsavgiften för ett år skulle kunna räddat livet på hundratals människor. Ungdomar i Göteborg skickar sms där det står: 

?Kostnaden för det är smset räcker för att ge mat till ett barn i Afrika under en dag. Skicka det här smset till sju personer så svälter vi den jäveln under en vecka?  

Idiot blinkar i pannan på avsändare, somliga får ett gott skratt, jag ställer mig frågan, är detta rättvist? Rättvisa, betyder det att allt ska delas lika? I så fall har vi redan sätt att det är ett av de absolut bästa sätten att skapa konflikter, nu tänker jag naturligtvis på kommunismen som bland annat kraschade hela Sovjetunionen. Trots att det var människan som ?kom på? kommunismen fungerar den inte speciellt bra tillsammans med våra egenskaper så som egoism. För att minska perspektivet, det finns trots allt vissa liknelser, återgår jag till vårt trygga Göteborg och växelpengarna i McDonladsmuggen. 
 

Människor tigger pengar eftersom de antingen inte vill eller får ta emot bidrag och dylik utav Sveriges regering (eller är det kanske så att Sveriges regering skit och inte fungerar som den ska). Här och nu, är det verkligen rättvist att Ove, som kunde ha blivit näste Tiger Woods, aldrig fått chansen att greppa i en golfklubba då hans tiggarinsats inte ens räcker till en kopp kaffe på fiket bredvid golfbanan. Att Ove, som kunde bli en stjärna, istället sitter på sin stjärt och fryser en dag som denna.

Trots våra olikheter i både personligheten och utseendet (det som gör oss unika) är vi alla människor och såvitt jag vet är det många som verkligen ÄLSKAR att tigga och att frysa, eller inte. Finner vi någonting rättvist att somliga måste tigga medan andra är så beroende av få sin nagel manikyr gjord (tillbaka till dilemmat ?oh my god min nagel gick sönder?) att de betalar vad som hest för att få sin nagel fixad. Är somliga blinda, döva och inte har någon känsel (med andra ord inte vet vad som händer) eller skiter de helt enkelt i alla andra än sig själva och inte skriker något annat än EGOIST. Återigen påminner jag mig själv om att vi alla är unika (tack och lov hur skulle det sätt ut ifall alla ville få sin nagel fixad på samma gång) och somliga har då egenskapen att helt enkelt inte bryr sig (om det nu är något positivt?). 

Jag lämnar kaféet och ger mig ut i en hop av shopping hysteriska människor som bara måste hitta det där som ingen annan har. 12.50kr dimper ner i en McDonaldsmugg och tillbaka får jag ett glatt leende (ska jag känna skuldkänslor att jag inte gav mer?). Min filosofiska sida tar över och jag ställer frågan ?Vad ger någon ett människovärde??. Pengar av papper, saker av plast och metall (tillexempel den där as trendig 42tums plasma-Tv), vem man föds till, hur man är som person eller någonting helt annat som tillexempel hur länge man kan hålla andan utan att svimma?
 

Jag hoppas du inte förväntade dig nått svar utav mig, för det kommer du inte att få. Tillbaka till snackat ?vi är alla unika? ren fakta, vi alla är olika (trots att du som kan läsa denhär texten ingår i ?rasen? människa) och därför har vi alla skilda svar på frågan. Fråga istället dig själv ?Vad ger någon ett människovärde?? tänk sedan efter och fundera på är det rättvist?



Som grädde på moset måste jag nu även tilllägga att detta är en skoluppgift då jag fått en roll att skriva utefrån. Med andra ord, ta det som står med en nypa salt och inte allt för seriöst eftersom allting inte är mina egna åsikter.

Ha det fin och sov gott

Smycken ska matcha, sminket ska färga, kläderna ska passa, klackarna vara höga, byxerna tajta, linnerna långa, håret utsläppt och så kommer du... bling bling!
Du är så plåtig, så kantig, så hård, så vass, så glänsig, så ful, så ivägen, så jobbig men du ska göra dom perfekta... raka, fina å vita. 

"Vill man vara fin, får man lida pin"

Du gör ont, du skaver, du trycker, du drar,  men du finns där... och nu har jag skaffat dig en kompis, Ni finns där. Tack för att ni hjälper mig.

Kan man när man är "hetsomchili" bli hetare än när man sitter i heta stolen ??

I alla fall.. idag har jag varit med i postkodmijonären, jag kunde vunnnit as mkt pengar :D Men jag näää... fan man kan ju drömma... jag vann ingenting tyvärr :/ Men det var egentligen inte så konstigt - jag satt i publiken.
Så i 5 timmar satt jag å kollade på när andra vann pengar så gladligen, 1000, 2000, 4000 osv ända upp till 100 000 för där tog det stopp för de tävlande.
Så i publiken satt jag spänd och svettig av alla strålkastare som var riktade mot mig i väntan på att få visa min talang om den tävlande skulle välja att fråga publiken. Och så var det dags, den tävlande bönade och bad om vår hjälp och jag tryckte stolt in rätt svar på mantometerknapparna, men det vissade att jag hade fel. Fan så jag och en tredjedel till av publiken svarade fel, jag som trodde jag var speciell ? :S 

Så jag gick därifrån lott lös men en timlön på mindre än 20kr/h. Inte mycket till pengar precis. Så efter massor av väntan, en hel del godis och ett par makeup rundor fick vi äntligen gå därifrån. Men jag stannade någon minut till, man kan ju inte gå därifrån utan att få en kram och ett vackert foto tillsammans med programledaren Richard någonting. Idag har jag alltså tatt första steget in i TV branchen och skaffat mig kontakter, bla med han den där Richard någonting, lång smal och brunhåriga killen som var programledare.;);)

Richard, det var du som förgylde min dag :)

Så kolla på postkodmiljonären den 26/1 och 27/1 så kanske du ser mig och femton andra från min klass :)

Kan det bli bättre än att tillbring Nyår med sina absolut bästa vänner (L)

Nu var du borta Gunilla.. shiit va konstigt det känns! Jag är "fri"... men ärligt talat så känner jag mig inte så fri.. jag är stel som tusan! Kan knappt röra min fot och jag som trodde jag skulle kunna gå på den... :/ Shitt va fel jag hade... Fast det känns faktiskt som om jag kan flyga lite.. foten är lixom lätt som en fjäder :D
Nu är det bara till att börja träna, träna jaaa o varför inte träna.. eller kan man kalla det träning att vicka foten fram och tillbaka?

När kommer jag få börja dansa igen ?

Ett nytt år betyder nya möjligheter, känns underbart. Inte för att år 2006 känns fel, jobbigt eller meningslöst snarare känns år 2006 som ett toppen år.. Aaa.. 2006 har varit ett helt underbart år, vilken förändring som skett detta året, förra året känns helt extremt avlägset... kommer inte ens ihåg vad mina nyårslöften inför 2006 var.

I år är mitt löfte att börja träna, joo det är faktiskt dags att ta till träningen igen! Inte för att man är tjock precis, men fan lite träning skulle verkligen inte sakada! Bara till att börja...
Här kommer jag år 2oo7